Det finns mycket vackert, intressant och spännande i livet. Så mycket att ta del av och utvecklas kring. Jag blir ibland frustrerad för att tiden inte räcker till. Önskar jag hann mer av allt, framförallt sånt som får mig att slappna av och som ger energi. Jag vill fortsätta utvecklas och lära mig mer inom Mindfulness och yoga. Jag vill inspireras och bli berörd av alla fina bloggar, jag vill finnas som en större del i mina vänners liv, jag vill samtala och mysa med familjen oftare, jag vill ta fler promenader... Listan är som ni ser lång och det finns inget slut. Jag har oerhört svårt att välja mellan allt detta vackra, för välja måste jag göra, tiden räcker inte. Det sorgliga är att detta fina och intressanta i livet kan skapa en inre stress. Eller, det är tidsbristen som skapar stressen, men upplevelsen blir att det är det vackra i livet som skapar den negativa känslan. Hos mig skapar det en inre frustration och maktlöshet när jag inte hinner allt spännande som jag vill göra eller ta del av. Det gör mig lite ledsen, för jag förstör för mig själv. Det vore skönare om jag istället kan se allt som jag faktiskt hinner med och att det räcker gott nog. Jag tänker då att när jag utvecklats mer inom Mindfulness kommer jag kanske kunna göra det och genast väcks stressen, när ska jag hinna det? Ni märker att jag målar in mig själv i ett hörn. Mycket tråkigt. Men jag fortsätter jobba mot en mer förlåtande och harmonisk tillvaro. Jag fortsätter öva på att känna mig "good enough".
Jag känner så väl igen mig i det du skriver. Jag vill också hinna uppleva, upptäcka och inspireras så mycket som möjligt men det konstiga är att när jag väl har tid över vet jag inte i vilken ände jag ska börja för det finns så mycket att välja på, då kanske jag bara sätter mig ner och gör ingenting och då blir jag stressad över det, att jag försummar så mycket dyrbar tid. Jag mår bäst om jag har en plan för dagen över vad jag ska hinna göra och det innebär, som du skriver, att jag har valt och valt bort vad som känns viktigt och mindre viktigt. Ofta hinner jag med det jag har planerat och känner mig nöjd när kvällen kommer. Jag försöker fokusera på vad jag ska göra och inte så mycket på vad jag skulle vilja göra men det har krävt en del arbete att komma dit och jag är inte helt framme utan känner emellanåt att jag skulle vilja hinna måla, skriva, resa, träna, ja listan kan göras lång men får i slutänden intala mig att jag hinner det jag hinner och det andra får helt enkelt vänta, men det är himla så svårt.
SvaraRaderaEn till som känner igen sig....om det nu kan vara någon tröst....
SvaraRaderaBalans, balans, hur finner man den?
Kram
//bara anna