Grubblerier

ibland går jag runt med en känsla i kroppen som jag inte riktigt kan förklara. Det är en sorts oro och nedstämdhet som jag inte finner någon konkret orsak till. Är det det som kallas för dåliga dagar? Jag försöker verkligen lyfta mig själv och trycka bort känslan, men det går väldigt dåligt. Att inte veta vad min oro grundar sig i är otroligt frustrerande, för då är det i det närmaste omöjligt att göra något åt. Vad gör man när grubblerierna fyller ens väsen och snor runt alla tankar och känslor i ett enda stort virrvarr?! 

Jag har ännu inget annat svar än att vänta tills det släpper. Under tiden ska jag gå och krama på min fina familj!

Tankens kraft

På ett föredrag för några veckor sedan berättade föreläsaren om en enormt positiv och levnadsglad kille. När man frågade honom hur han alltid orkade vara så glad och omtänksam så blev svaret -"Jag väljer det."

Varje dag väljer alltså han att se livet genom glada och ljusa glasögon, att se motgångar som en möjlighet och att ha ett öppet sinne gentemot sina medmänniskor. Vilken kille! Jag beundrar honom enormt, för det där är inte enkelt. Det borde vara lika lätt att välja de positiva och omtänksamma glasögonen som de gnälliga och egoistiska, men det är inte riktigt så. Sedan denna föreläsning har jag varit extra uppmärksam på min egen inställning till livet när jag vaknar, och det är betydligt vanligare med de gråare glasögonen. 

Tankar som, vad trött jag är, uch vad mörkt det är, tvättkorgen är full igen, kommer av någon konstig anledning naturligare än de positiva tankarna. Men jag har också märkt att om jag samlar mig och aktivt väljer att se tillvaron positivt så går det ganska enkelt att ta av sig de gråa glasögonen. Jag känner mig gladare, mer harmonisk och mina möten med andra människor får ett annat djup och blir mycket mer berikande. Min ljusa känsla smittar även av sig på min omgivning vilket ger ännu mer positiv energi tillbaka till mig. Så om jag "bara" orkar göra det där aktiva valet på morgonen - att starta dagen med de ljusa glasögonen så blir min dag, och troligen många andras dag, enormt mycket bättre. 

Vem vet, övning kanske ger färdighet. Om jag kämpar på så kanske jag en dag vaknar med de ljusa glasögonen alldeles naturligt, helt utan aktiv tankekraft...

Stress

Vad är stress och hur påverkar det oss? Något jag har lärt mig är att det är otroligt individuellt. Jag är superbra på att ta stress om jag känner att jag har koll på situationen. Jag har enormt behov av struktur och ordning så vid brist på dessa stiger mitt blodtryck rejält. Dessutom är jag en känslomänniska. Jag känner allt väldigt mycket och intensivt, så det resulterar i en hel del stress. Stress kan verkligen göra en trasig och rubba balansen. Den glada, förstående mamman /frun förvandlas till ett monster som spottar och fräser. Dessutom påverkas hälsan rejält, magkatarr, sömnproblem, huvudvärk..... listan är lång! Det gäller att hitta nycklar för att hantera sin stress. I mitt fall innebär det planering, planering och ännu mer planering. Att hela tiden ligga steget före, det mår jag bra av. Men det är inte alltid så lätt... Jag är övertygad om att det blir svårt att finna harmoni mellan själen och kroppen om jag inte lyckas hantera min stress. Jag får ta ett steg i taget....

Oliver

Här följer en fantastisk dikt som jag fick sänd till mig av en fin vän. Mitt hjärta svämmar över. Fina älskade Oliver, mitt barn, min glädje, min stolthet, min sorg. Mamma älskar dig!

Mamma, min mamma
se vad jag kan
jag kan nu gå
och jag hoppar lite grand
för mina vingar de bär mig
... varthän jag än vill
Flyger dit där du är
och följer ditt liv
Fast du inte ser mig
så är jag alltid där
någonstans runt om dig
i universums stora sfär
För jag färdas över ängar
bärs upp av en vind
tittar till dig och flyger ner
och ger en puss på din kind

Jag samlar dina tårar
och fyller på vår brunn
vars vatten blir till regn
som landar på din mun
och tränger in i din själ
för att läka de sår
som gör så ont av saknaden
av att du inte får

ha mig intill dig
närhelst du än vill
ge mig all världens kramar,
vad jag än vill och lite till
För du vill visa din kärlek
ge mig allt så fint
men mamma, din kärlek
känns från jorden o ända hit

Jag säger stolt till de andra
små änglar som är här
Titta - det är min mamma!
och hon håller mig så kär
Jag lyser utav stolthet
som blir till stjärnans ljus
som du ser om natten
när det släckts i varje hus

För jag är den stjärna
som lyser stark och klar
Jag är ljuset inom dig
som alltid stannar kvar

Magkänslan

Magkänslan är fascinerade och väldigt pålitlig. Tyvärr är det inte alltid man man lyssnar på sin mage och det leder utan undantag till ånger. Tänkt att jag aldrig lär mig... Jag har ändå levt tillräckligt länge för att ha gjort detta misstag ett antal gånger och ändå gör jag det igen! Sorgligt att erkänna, men sant. Jag ska försöka lova mig själv att lite mer på min magkänsla, även om andra sinnen vill ta över ibland. Det vinner jag på i längden. Annars tror jag det är svårt att få harmoni i själen. Jag är nämligen övertygad om att en del av själen finns just i magen. 

Drömmar

Drömmar kan verkligen få mig att fundera. En del drömmar får mig att fundera om min mentala hälsa verkligen är ok. De kan vara riktigt sjuka och läskiga saker. Andra drömmar gör mig ledsen och fundersam kring hur jag uppfattas av andra och av mig själv. Jag kan behandla mig själv riktigt illa i drömmarna. Jag blir sviken och hånad av dom som älskar mig mest, varför? Jag antar att det är min rädsla som kanaliseras ut i drömmen, men ibland känns det så läskigt verkligt att tankarna jobbar vidare i vaket tillstånd. Tankar som undrar om det ändå inte finns ett uns av sanning i den där drömmen? Den intellektuella jag svarar givetvis nej - jag kommer aldrig glömma mina barn på stan! Den känslomässiga och grubblande jag svarar med viss tvekan - men det finns ju där inom mig om jag kan drömma det... 

Inget att slösa energi på tänker ni säkert och jag kan inte annat än hålla med. Men som vanligt är det inte så enkelt, har jag börjat grubbla så... Min utmaning får bli att låta den intellektuella delen ta större plats!