Tid

Läste i en barnbok om en intressant tanke kring tiden. Huvudpersonen i boken, ett barn, var frustrerad över att klockan hela tiden var mycket, att allt roligt och mysigt hela tiden måste sluta för att det var sent. Barnet försökte då gömma klockan för att på så vis kunna fortsätta mysa eller leka även när klockan blev mycket. Det hon sedermera lärde sig var att klockan är endast en pryl som visar tiden, tiden däremot tar aldrig slut. Den tanken kring tiden ger ett helt nytt perspektiv. Varför stressa och jaga upp sig för att klockan visar sängdags? Tiden räcker, den tickar på i all oändlighet. Den har ingen början och inget slut. Vad vi sen gör med tiden är upp till oss, men slut tar den inte.
Det är ett perspektiv som inte alltid fungerar praktiskt, men tanken är stimulerande och skapar nya möjligheter. Vi har inte för lite tid, vi har många saker och uppgifter.