Våruppvisning med Uppsalaflickorna. Varje år är det samma sak - får bita mig i läppen för att inte börja grina när 3-4 åringarna kommer in för att visa sin lilla dans. Dom är helt underbara. För 7 år sedan var min egen dotter i den åldersgruppen och när speakern sa "och så är det dags för våra minsta deltagare.." öppnades floden och jag hade svårt att se genom mina tårfyllda ögen. Fina, härliga, underbara barn!
Nu 7 år senare spricker nästan hjärtat av stolthet när jag ser min lilla tjej som jular, står på händer och rulla ner i kullerbytta, flyger över plinten... Hela tiden med rak rygg och stort leende som glittrar mot publiken. Det kanske inte alltid är så kul och sjussa till gymnastiken eller sitta o vänta i omklädningsrummet - men dagar som dessa gör allt värt det. Kärlek!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar