Oliver

Här följer en fantastisk dikt som jag fick sänd till mig av en fin vän. Mitt hjärta svämmar över. Fina älskade Oliver, mitt barn, min glädje, min stolthet, min sorg. Mamma älskar dig!

Mamma, min mamma
se vad jag kan
jag kan nu gå
och jag hoppar lite grand
för mina vingar de bär mig
... varthän jag än vill
Flyger dit där du är
och följer ditt liv
Fast du inte ser mig
så är jag alltid där
någonstans runt om dig
i universums stora sfär
För jag färdas över ängar
bärs upp av en vind
tittar till dig och flyger ner
och ger en puss på din kind

Jag samlar dina tårar
och fyller på vår brunn
vars vatten blir till regn
som landar på din mun
och tränger in i din själ
för att läka de sår
som gör så ont av saknaden
av att du inte får

ha mig intill dig
närhelst du än vill
ge mig all världens kramar,
vad jag än vill och lite till
För du vill visa din kärlek
ge mig allt så fint
men mamma, din kärlek
känns från jorden o ända hit

Jag säger stolt till de andra
små änglar som är här
Titta - det är min mamma!
och hon håller mig så kär
Jag lyser utav stolthet
som blir till stjärnans ljus
som du ser om natten
när det släckts i varje hus

För jag är den stjärna
som lyser stark och klar
Jag är ljuset inom dig
som alltid stannar kvar

Familj

Barnen är glada, de dansar, sjunger och skrattar. De visar varandra ömhet, tacksamhet och uppskattning. Tänk vilken tur jag har, som fått dessa helt underbara barn. Jag känner en enorm ödmjukhet över att jag fått den fantastiska gåvan att ta hand om, älska och fostra dessa små juveler. Dom förgyller mitt liv och jag kan inte fatta att jag, tillsammans med den man jag älskar mest av allt, skapat dessa under. Min familj är den största gåvan och när vi är tillsammans känner jag mig hel. Mitt liv får mening och jag är lycklig.

Tacksamhet

Jag har förlorat mycket,  jag har förlorat min son.... Men jag har också fått mycket och hur tung, smärtsam och förlamande sorgen än är så känner jag även tacksamhet. Jag har en fantastisk man och två helt underbara, friska, levande barn! Listan över allt bra i mitt liv kan göras lång och jag är så otroligt glad över att jag kan känna tacksamhet och glädje igen. Inte bara på ytan utan ända in i själen. Det trodde jag inte för några år sen. Efter att min son dog trodde jag aldrig jag skulle kunna känna glädje igen. Jag kunde känna glädje för stunden men förmågan att känna mig uppfylld av tacksamhet, värme och glädje över allt gott i mitt liv trodde jag dog med min älskade son.... Men nu, snart 12 år senare kan jag säga att jag hittat min inre glädje och tacksamhet igen. Jag känner tacksamhet och glädje över min son som dog och allt han givit mig och lärt mig. Jag känner glädje och tacksamhet över de två barn vars ansikten spricker upp i de finaste, ärligaste leenden när de ser mig. Jag känner tacksamhet och glädje när jag möter min mans blick och känner, ända in i mitt innersta, att han älskar mig - och jag honom. Sorgen finns där men nu går den hand i hand med tacksamheten och glädjen! Äntligen...

Champagne på Grand

Något som får mig att må riktigt bra är att njuta av lyx och kvalité. I helgen fick jag njuta av champagne på Grand hotel, fantastisk show på Berns, drinkar på Lydmar och övernattning på hotell. Det är en sådan total kontrast från mitt vardagsliv, som jag älskar, men att få kliva in i lyx-bubblan ett dygn är helt obetalbar upplevelse. Jag känner hur hela kroppen slappnar av, jag njuter med alla sinnen och det ger mig en total återhämtning.  

Ibland kan jag önska att jag var rik och kunna njuta av detta lite mer, men samtidigt - skulle jag känna samma njutning och avkoppling av lyxlivet då? Troligen inte. Efter ett sådant här dygn känner jag en enorm tacksamhet över mitt liv. Jag har ett underbart äktenskap med en man jag älskar gränslöst. Fantastiska barn som jag har ynnesten att få vara hemma med. Ett boende som jag trivs med och skänker mig harmoni och glädje. Ovanpå detta har jag dessutom möjlighet att någon gång då och då njuta av ett dygn i lyx och flärd. Jag har verkligen ett helt fantastiskt liv som innehåller massor att vara tacksam för!

Kärlek

Känner mig uppfylld av kärlek och saknad. Kärlek till mina barn som fyller mitt liv med glädje, oro, upptäckarlusta, värme, stolthet.... ja, listan kan göras hur lång som helst. Saknad, och kärlek, efter min lilla son som inte fick stanna hos oss. Över 11 år har gått sen jag höll dig i mina armar och ändå känns du ibland så nära...
Idag känner jag även saknad efter min älskade som varit bortrest. Också saknaden efter min vän som bor i annat land känns just nu stor. Vissa dagar är jag totalt uppfylld av känslor, stora, starka känslor. Det kan vara både skönt och jobbigt. Kärleken till mina barn är helt fantastisk men så stark att den ibland blir smärtsam, men skönt smärtsam på något vis. Sorgen efter mitt barn kväver mig nästan vissa dagar. Jag upplever det som att jag känner livet i mig när känslorna intar varje väsen av mitt inre. Och det är härligt - att känna livet inte bara leva det, även om det nästan tar andan ur mig ibland.