Jag är en ganska otålig person. Har nästan lite bråttom hela tiden. Det är en egenskap som jag önskar att jag inte hade. Visserligen är jag ofta effektiv och får mycket gjort på relativt kort tid, men jag kan ändå inte riktigt förlika mig med den egenskapen fullt ut. När jag var ung var jag väldigt oförlåtande mot omgivningen om de, enligt mig, tog tid eller var omständiga. Det provoserade mig enormt. Det har tack och lov försvunnit. Nu är jag faschinerad av lugnet hos andra och strävar efter att vara mer närvarande i stunden och låta saker ta lite mer tid. Jag lär mig hela tiden, mindfulness hjälper verkligen och när jag påminner mig själv går det riktigt bra. Blir jag däremot lite oförsiktig och oengagerad i nuet kommer otåligheten tillbaka. Men jag ger mig inte. Jag kommer fortsätta arbeta med mig själv för att bli vän med hela mig. Jag kommer hitta en balans på att behålla min effektivitet men utan "bråttom"-känslan.
