Bekräftelse

Jag talade med en klok och varm vän häromdagen. Vi talade om behovet av att synas och bli bekräftad. Det var ett samtal som väckte många tankar och en del insikter. Älskar när det händer. Jag har ett behov av bekräftelse. Det har tagit sig olika uttryck genom åren och jag tror det varit tydligt för omgivningen att jag gärna står i centrum. Detta har dock mattats av genom åren och i och med min personliga resa jag nu är ute på har det förändrats rejält. Jag märker hur jag uppfattar saker annorlunda, hur behovet av bekräftelse minskat och hur behovet av anonymitet ökat. Jag finner tillfredställelse i mig själv i mycket större utsträckning och behöver inte söka efter det utifrån. Detta har lett till att jag beslutat mig för att pausa mitt ledarskap på Friskis & Svettis den kommande terminen. Jag har börjat uppleva ledarskapet som en press och att stå i mitten ger inte längre samma kick som tidigare. Det har varit sju intensiva år som ledare och jag kanske bara behöver en paus för att hitta inspirationen och kraften i ledarskapet igen. Detta hade varit otänkbart för några år sedan. Då var jympan min kraftkälla så att jag kunnat ta detta beslut visar för mig hur långt jag kommit i min personliga utveckling. Samma sak gäller sociala medier såsom facebook och twitter. Jag märker även där en förändrad attityd från min sida. Dels på frekvensen jag besöker dessa sidor och dels på min känsla när jag väl går in och läser. Känslan som ökar är "vad gör jag här?" och "vad ger detta mig?". Svaret är oftast att det varken är en plattform där jag trivs eller att det ger mig något. Detta är för mig bevis på hur bra jag mår. Kraften kommer inte i lika stor utsträckning från utomstående bekräftelse. Jag har hittat den kraftkällan inom mig och idag hämtar jag hellre kraften där, genom Mindfulness, yoga och egen träning. Det ligger en frihet i det, att kunna landa i sig själv och finna kraften där. Jag har lång väg kvar, men idag väljer jag att fokusera på den långa väg jag gått.

Kämpa

Det händer inte mycket på bloggen just nu. Kaoset i hemmet speglar av sig på det mesta. Rutiner faller samman, det som annars sker på rutin är både omständligare och mer energikrävande. Men slutet närmar sig och vi försöker hålla modet uppe, jag och min fina familj. 

Humöret är något försämrat hos oss alla. Vi försöker prata med varandra och vara överseende när någon svarar vresigt eller gnälligt. Vi enas dock alla i att det blir väldigt fint. Med lite tur får vi fira en lugn och harmonisk advent med ett färdig-renoverat badrum. 

Julefrid

Jag tycker det är ett vackert ord, julefrid. Och trots all stress och press som är förknippat med julen så är det mycket med julen som skänker mig lugn. Julsmusiken, dekorationerna, glöggstunder och adventsljusen. Jag har tjuvstartat med julmusiken och njuter varje minut. Jag riktigt känner hur pulsen går ner och julefriden intar min kropp. En skön känsla som jag försöker njuta av så mycket jag kan nu i renoveringstider. Så en fridfull och lång jul till er alla, varför inte börja njuta redan nu.

Det fortsätter

Måste hänga på följande inlägg lite till, för det har verkligen vänt på ett fantastiskt sätt. Jag har en otålig sida som gärna skapar stress och frustration. När jag ska göra saker så vill jag bli klar så snart som möjligt vilket gör mig stressad och på dåligt humör. Men nu har det hänt. Jag kan greja och fixa med tidskrävande och "tråkiga" saker utan att bli stressad. Jag njuter mer i skapande stund utan att jaga upp mig för att bli klar. Det är en väldigt skön känsla. Förutom att jag mår bättre, är gladare och lugnare så har jag mycket mer energi. Att jaga upp sig tar så otroligt mycket negativ energi. Nu har jag upplevt två hela dagar med stora inköp, mycket skruvande och fixande (läs Ikea-möbler), totalt kaos hemma med renovering och allt detta utan att känna någon stress eller otålighet. Trotts den mindre harmoniska tillvaron under helgen har jag känt mig lugn, glad och full av energi. Det kallar jag att vara på rätt spår!

Det har vänt

För ett litet tag sedan skrev jag att jag kände min självkänsla svikta, det kändes som om jag inte dög vilket gjorde mig ledsen och frustrerad. Detta sporrade mig att jobba ännu hårdare med mitt sinne och min själ. Läste stärkande och peppande böcker, tränade fysiskt, övade mindfulness, använde mig ännu mer av mentala övningar, samt tränade yoga. Och det hjälpte! Jag mår nästan otroligt mycket bättre. Hjärnan är fantastiskt formbar och det går ganska fort. "Allt vi är, är ett resultat av vad vi tänkt", ett citat som jag tror på fullt ut. Jag upplever själv, varje dag, sanningen i den meningen.
Nu är jag på rätt väg och jag ska lägga all min kraft på att fortsätta leva och lära så att mitt sinne och själ blir än mer harmoniskt och lyckligt. Jag har bara börjat!

Spartanskt

Vi är igång med badrumsrenoveringen. Nu består badrummet av betong och reglar. Detta gör vardagens sysslor något mer utmanande. Dusch får ske på gymet eller i den dusch som vi, tack och lov, har i föreningens tvättstuga. Hemmet är rejält rörigare än normalt och det känns lite förvirrat. Men på något sätt gillar jag det. Jag tvingas andas och ta det lugnt. Var sak får ta sin tid, vilket det gör när rutiner bryts. Jag tycker det är mysigt att pyssla i tvättstugan vilket jag nästan aldrig annars tar mig tid till. Jag kan känna ett lugn i att behöva planera in en timme för att familjen ska duscha. Det känns lite som att gå tillbaka till roten. Back to Basic. Och jag upplever ett lugn i det. Det finns något befriande i enkelheten. 

Men visst längtar jag till det är klart, tro inget annat, men jag kan även se stora lärdomar som kommer under vägen. 

Inspiration

                                      
Jag läser just nu en bok som jag känner att jag vill dela med mig av. Den ger mig så fantastiskt mycket inspiration och kraft. Det styrker min tro på att det är fullt möjligt att leva sitt liv i total harmoni, balans och glädje. Att det finns en inre källa inom oss alla och det gäller för oss att finna den. Boken heter Munken som sålde sin ferrari. Jag känner hur den väcker nya känslor, tankar och ger mig kraft att fortsätta mitt arbete mot inre frid. Det finns en uppföljare till boken som jag rekomenderar lika starkt, Vem gråter vid din grav. Där får vi konkreta råd och verktyg att arbeta med på vår väg mot ett bättre, lyckligare och mer harmoniskt liv. Läs dem gärna och låt dig inspireras, ta hand om dig och finn din inre källa.

Glädje

Att känna hur hela kroppen genomströmmas av ren glädje är inget som händer dagligen. Men hjälp vad härligt det är!! Att vara totalt lycklig, känna sann glädje och vara helt uppfylld av stunden är magiskt. Detta fick jag uppleva igår i ca 1 timme och 40 minuter under Bruno Mars konsert. Jag kunde inte sluta le och jag befann mig som i en bubbla. Ingenting annat var viktigt just då och jag upplevde med alla sinnen i total närvaro. Att jag dessutom fick dela upplevelsen med min älskade lyfte det ytterligare en nivå. Magi!!!

Stort Tack för alla fina kommentarer. Ni värmer mitt hjärta och ni har rätt. Jag behöver sänka kraven på mig själv och andas! Kram

En dag att minnas

Alla Helgona. En dag att minnas vår saknade son och bror. En dag att hylla hans korta liv som påverkar oss varje dag. En dag med ljuständning, eftertanke, kramar, mys, skratt och gråt. En dag vi umgås som familj med Oliver i centrum.  

Svajande självkänsla

Jag vet att jag kan, tror jag, eller? Har hamnat i ett läge med svajande självkänsla. Jag bär på en känsla av att inte räcka till, att även om jag försöker kommer det inte gå. Det är en känsla av att inte duga, att inte klara av att leverera det omgivningen förväntar sig. Eller gör jag det? Kanske är det jag som ställer för höga krav på mig själv. Men känslan finns där och jag kämpar för att hitta verktyg att ta mig över till andra sidan. Den sida där jag duger fullt ut, framförallt för mig själv. Där jag är "Good Enough".