söndag 30 juni 2013

Umgänge

Jag läste att när vi upplever att tiden inte räcker till och vi blir stressade för att få livet att fungera så väljer vi ofta bort att umgås med våra vänner. All tid och energi går åt till att få en fungerade vardag med arbete, tvätt, inköp, aktiviteter, städning, läxor, listan kan göras lång. Men enligt undersökningen som beskrevs i artikeln bör vi göra precis tvärtom. Låt dammråttorna ligga och umgås med vännerna. Det vi behöver mest när livet springer för fort är att omge oss med människor vi tycker om. Det ger energi och vi blir lyckligare och mer tillfreds, även om tvätten ligger ostruken när vi kommer hem. Så om vi måste prioritera, välj människorna! Välj att omge dig med den värme som dina vänner skänker. 
I helgen har vi gjort det valet och jag känner mig enormt rik, tacksam och lycklig över att ha så fina vänner fulla med kärlek till mig och min familj. 

torsdag 27 juni 2013

Anpassningsbar


Man säger ofta att barn är anpassningsbara eller att de vänjer sig. Jag kan inte låta bli att undra vad det innebär. Jag tror att det har ett pris, på något sätt. För att kunna anpassa eller vänja sig måste de göra någon form av våld på sig själv och sina känslor. Det behöver inte alltid vara negativt, ibland är det bra och utvecklande att kliva utanför sin trygghetszon. Men jag tror också att vi tar det lite för enkelt ibland och glömmer att barn ser ur andra perspektiv och upplever saker annorlunda än oss vuxna. Det finns händelser i min egen barndom som framstår som varken skrämmande eller chockerande nu som vuxen men som var väldigt obehagliga när jag var barn. När jag tänker tillbaka så kan jag se händelsen med vuxna ögon men inom mig känner jag ändå barnets känslor. Det sätter sig i cellerna och förändrar mig som person. Jag försöker påminna mig om att försöka tänka utifrån barnens erfarenheter och referensramar innan jag tar beslut huruvida de bör anpassa sig eller vänja sig i en viss situation. Är konsekvensen av anpassningen positiv eller negativ. Inte helt lätt, men för mig känns det viktigt att inte bara se barnens anpassningsförmåga som något positivt utan att det även kan finnas en baksida. Och ibland är priset helt enkelt för högt.

onsdag 26 juni 2013

Förstår inte


Jag tycker det är spännande med olika åsikter och att resonera kring detta. Jag tycker också det är intressant och givande att försöka förstå hur andra människor tänker och varför de agerar som de gör. Oftast kan jag förstå varför de kanske gör och tänker annorlunda än jag själv, men inte alltid. Det händer att jag inte förstår alls. Hur jag än försöker hitta ett vettigt resonemang kring varför de säger och gör vissa saker så går det inte. Då kan jag känna en viss fascination kring hur otroligt olika vi människor kan vara. Fascination och frustration. Jag förstår helt enkelt inte ibland.

söndag 23 juni 2013

Frihet


När vi väntade vårt första barn var vi överens, jag skulle vara hemma på heltid så länge barnen är små. Det har jag aldrig ångrat! Jag älskade varje minut hemma och övervägde aldrig att göra något annat. Detta trotts den ekonomiska utmaningen som det innebar att leva fyra personer på en lön, men det gick. Alla i familjen trivdes och mådde bra vilket gjorde att det var värt det.
Efter 11 år hemma och när minsta sonen började skolan var det, av naturliga skäl, inte lika roligt att vara hemma längre så jag sökte mig ut i arbetslivet igen. Började på deltid i ett par år och har nu sedan några månader bytt arbete och arbetar heltid. Beslutet var gemensamt inom familjen och vi pratade mycket om det innan jag sökte och slutligen tackade ja till tjänsten. Kanske var det att alla i familjen känt sig delaktiga i denna stora förändring som gjort att det gått så bra. Visst känns dagarna kortare och jag har fått prioritera om vissa delar, men ångrar mig gör jag inte! Vi har utvärderat beslutet löpande och alla är överens, vi trivs med det nya upplägget.
I och med mitt heltidsarbete öppnar sig en ny typ av frihet. Tidigare bestod friheten i att jag och barnen umgicks utan krav, måsten och tider. Våra dagar var fria och vi njöt av att vara tillsammans. Nu, när barnen är stora och måsten är en naturlig del av deras vardag, består friheten av bättre ekonomi. Vi har råd att köpa oss fria från vissa situationer och vi har råd att vardagslyxa. Det är en underbar känsla.Vi kan säga ja oftare än nej och det är fantastiskt. Att ha lite pengar tar mycket tid, nu har vi råd att inte planera och förbereda allt i minsta detalj utan kan äta en lunch på stan eller bo på hotell en natt. Det spar mycket kraft och tid som jag nu lägger till viss del på arbetet men även på min familj. Kvantitetstid har blivit kvalitetstid och jag är så stolt över hur vi som familj genomfört den här stora förändringen.
Jag saknar mina år hemma enormt ibland, men jag bär med mig dem i minnet och njuter av livet här och nu.

fredag 21 juni 2013

Ärlighet

Jag tänker mycket på hur ärlig och transparent jag törs vara här på bloggen och i andra sociala medier. Hur starkt vill jag uttrycka mina åsikter och vilken påverkan har det jag skriver på mitt personliga varumärke? Jag vill vara ärlig, men jag är samtidigt rädd att det jag skriver ska missuppfattas. Vi har alla olika erfarenheter och värderingar med oss när vi läser en skriven text. Den kan uppfattas på många olika sätt beroende på läsaren. Det är spännande och skrämmande på samma gång. Jag har många tankar och åsikter som jag inte riktigt vet hur jag ska formulera i skrift.
Det blir lätt att åsikter ställs mot varandra vilket jag har lite svårt för. Bara för att jag tycker en sak så tycker inte jag att andra har fel. Det är tvärtom spännande med olika tankar och åsikter kring samma ämne. Så av rädsla för att missuppfattas är jag osäker på hur tydlig jag törs vara med mina åsikter i skrift. Jag vill heller inte uppfattas som opersonlig och feg. Får fundera vidare på det...

onsdag 19 juni 2013

Omtanke



Omtanke är ett vackert ord. Att bry sig om andra och engagera sig i andra personers välmående är en underbar egenskap. Att utan egen vinning önska människor omkring dig lycka och det bästa är osjälviskt och vackert. Jag älskar den egenskapen. Alla människor har en önskan om att leva ett lyckligt och harmoniskt liv. Att mötas av en annan persons osjälviska omtanke är stort då jag upplever att det inte hör till vanligheterna. Tiden har en tendens att springa för fort vilket gör att all kraft går åt till att skapa vår egen harmoni och lycka. Det blir en form av tunnelseende som lämnar våra medmänniskor lite utanför vilket känns tråkigt. Att visa omtanke värmer inte bara personen som får ta emot utan även den som ger. Att visa omtanke skapar lycka och harmoni i sig. Omtanke, ett vackert ord och en ännu vackrare egenskap.

måndag 17 juni 2013

Glad, eller?




Vissa stunder och dagar lyckas jag inte förmedla vad jag känner inombords. Jag kan känna mig nöjd, lugn, lycklig och tillfreds men jag upplever att jag utstrålar något annat. Jag kan känna det som om jag framstår som ledsen, frånvarande och bekymrad vilket är väldigt tråkigt. Kan tyckas enkelt att ändra, om jag nu är lycklig och harmonisk varför inte visa det utåt? Jag har inget bra svar trotts att jag funderat mycket över det. Kanske orkar och vill jag inte vara öppen med min sinnesstämning alla dagar, även om det är positiva känslor. Även om jag tror många upplever mig som öppen och utåtriktad så är jag en ganska privat person. Det finns många tankar och känslor som jag helst håller för mig själv eller endast delar med min man. En annan anledning kan vara att ibland är det flera funderingar och tankar som upptar mycket uppmärksamhet, även om det är positiva sådana. Och som den grubblare jag är kan tankar som snurrar störa mitt fokus rejält och göra att jag uppfattas som frånvarande. Kanske kan jag kallas mänsklig...

fredag 14 juni 2013

Familjemys

Att åka iväg över en helg med familjen är balsam för själen. Jag tror det är superviktigt att koppla bort från vardagen ibland och bara vara tillsammans. Oavsett om du väljer en helg med upplevelser eller en stilla stund så bör målet vara att umgås och slippa alla måsten. Det är vad jag gör den här helgen. Myser. Umgås. Skrattar. Kramas. Det är otroligt energi-givande! 

onsdag 12 juni 2013

Skolavslutning



Idag ska jag njuta av sonen och hans klass som håller i skolans avslutning. Jag älskar känslan på skolavslutningar, det är en speciell stämning i luften. Jag blir fortfarande sprudlande, glad, lycklig och harmonisk på samma gång. Så idag ska jag njuta, av alla fina barn, blommorna, sångerna och energin i luften. Ser fram emot en stunds total närvaro i barnens bekymmersfria värld.

söndag 9 juni 2013

Målgång


Har idag varit med när en vän nådde sin dröm, som han strävat mot under en lång tid. Resan mot målet fick ett abrupt avbrott för att efter flera års uppehåll återupptas och strävan för att uppnå sin dröm fortsatte. Och idag var alltså dagen då allt målinriktat arbete betalade sig och drömmen blev sann. Vilken fantastisk glädje och lättnad. Magiskt.
Han är för mig bevis på att vi inte får ge upp vår dröm. Även om livet ibland lägger stora, nästan ouppnåeliga, hinder i vägen måste vi fortsätta kämpa för det vi tror på. Fortsätta kämpa för det som vi vet kommer göra oss lyckliga, även om det ibland kan kännas hopplöst. Det finns en enorm kraft i drömmar och visioner. Den kraften ska vi förvalta och använda för att komma framåt. Om vägen mot målet blir väldigt annorlunda mot vad vi förutsett så gäller det att behålla fokus och använda alla erfarenheter som en styrka. Och vem vet, kanske resultatet blir ännu bättre på grund av detta?!

lördag 8 juni 2013

Bröllopsdag



Över 20 år tillsammans och 16 år som gifta. Det var en magisk dag den 7 juni 1997! Solen sken, släkt och vänner var samlade, alla var glada och jag kände mig vackrare än någonsin. Det är absolut, utan tvekan, den lyckligaste dagen i mitt liv! 
Jag har haft den magiska turen att få dela livet med mitt livs kärlek. Han är min absolut bästa vän, min älskade, mina barns pappa, min själsfrände och min lycka. Det absolut bästa med honom är att han känner likadant för mig! När han ser på mig känner jag hans kärlek. 
Vi har delat livet genom både sprudlande glädje och svartaste, djupaste sorg, men vår kärlek till varandra har aldrig sviktat. Vi bär varandra genom livet och det finns ingen som kan få mig må så bra som han. I hans ögon är jag alltid vacker, jag duger alltid och jag känner mig som den bästa människa jag kan vara i hans närhet. Livet har bestått av många prövningar, en del så svåra att jag inte vetat hur jag ska klara det. Men en kram från min älskade har hållit mig över ytan och vi har varit varandras livbojar. Ord räcker inte till när hjärtat svämmar över - Jag älskar dig C, du är mitt liv!

torsdag 6 juni 2013

Kemi




Möten med nya människor kan vara fantastiskt berikande. Det mest spännande är att det inte alltid är den person som först framstår som min jämlike som visar sig vara det. Många gånger har jag fått erfara att allt och alla inte är som första intrycket eller ytan ger sken av. Jag är ett exempel på det. Jag märker ganska ofta att människor runt omkring bildar sig en uppfattning om mig som person utifrån vad de ser men att det får revidera detta allteftersom tiden går. Jag är inte bara någon som älskar kläder, smink och yta. Jag har även ett djup och är genuint engagerad i mitt själsliga liv.

Jag faschineras av hur vi stämmer nästan omgående med en del för att aldrig riktigt klicka med andra. Och det är inte alltid med de man tror som det stämmer bäst. Vi brukar prata om personkemi och ibland undrar jag om det är en mer korrekt beskrivning än vi tror. Jag tror att vi alla utstrålar energi på olika nivåer och när vi möter en person på samma energinivå så stämmer det. Jag älskar när det händer. När jag möter en människa som jag nästan omgående upplever ett djup tillsammans med. Där det känns som om den andra personen ser in i mig och jag in i denne. Som om vi nästan känt varandra tidigare trotts att vi precis möts. Det handlar inte om intressen eller liknande utan om något helt annat, något större!
Dessa möten gör mig varm, harmonisk och lycklig.

måndag 3 juni 2013

Besviken


Ibland känner jag mig besviken och lite misslyckad. Jag har en vision av hur dagen /kvällen ska bli men lyckas inte uppnå förväntingarna. Jag såg fram emot en kväll ensam med barnen. Vi skulle ha en lugn kväll full av mys, samtal och närvaro. Men jag lyckades inte alls och känslan som genomsyrade kvällen var besvikelse. Både jag och barnen var oroliga själar med svårighet att hitta inre lugn. Vi gjorde tappra försök med ljus, spel och trevande samtal men harmonin villen inte infinna sig. Efter en sådan kväll känner jag mig besviken på mig själv och lite misslyckad. Jag ville så gärna ge mig och barnen en riktigt mysig kväll men lyckades inte. Förståndet säger att det inte är mitt fel, men känslan är att jag borde ansträngt mig mer eller gjort något annorlunda. Jag ville ju så gärna att barnen skulle somna med en harmonisk och mysig känsla. Nu blev det inte så den här gången och jag får försöka vara snäll mot mig själv, acceptera att sånt händer och inse att det inte är en katastrof.

söndag 2 juni 2013

Växa



Att se sina barn växa är en enorm glädjekälla. Det är underbart att få följa deras väg genom livet. Att få vara med när de tar dom där extra stora klivet är magiskt. Att hjälpa till och stötta med peppingen innan för att våga och sedan, efter att ha backat ur alla tidigare år, se sitt barn äntligen våga är en av de häftigaste känslor jag vet! Stoltheten får nästan bröstet att explodera och glädjen över att se sitt barn växa flera cm av stolthet är rörande. Jag vet hur mycket vånda, beslutsångest och oro som ligger bakom och att våga kliva över denna höga tröskel för att övervinna sin rädsla är otroligt starkt. Att se sitt barn besitta denna styrka gör mig stolt och lycklig. Så även om det är härligt att se sina barn växa rent kroppsligt så är det ingenting mot att se dem växa själsligt.